Funderingar i natten

Jag har tidigare jobbat på en plats som är säkerhetsklassad. Även om det skrevs felaktigheter eller annat i tidningarna så kunde vi inte gå ut och kommentera dessa felaktigheter offentligt eftersom vi då hade brutit mot lag och förordningar. Det kändes jobbigt att inte kunna gå i svaromål på direkten, men som privatperson kan man ju inte gå ut med ett ställningstagande för en hel organisation, och det med all sin riktighet. Det var tvunget att gå i flera instanser och granskas av jurister om det skulle skrivas någonting för att inget skulle kunna feltolkas, citeras så sammanhanget blev fel osv osv.

Jag känner likadant idag. Det skrivs om organisationer öppet på webbplatser och organisationerna bör inte uttala sig på offentliga platser om det som handlar om organisationernas arbete. Dessutom är flödet numer med Internet så snabbt att man inte hinner ta ställning innan ett nytt påstående är ute på nätet som driver diskussionerna framåt. I en rasande takt och ”sanningarna” blir större och större. 

Varför ställs inte frågorna direkt till de de berör? Varför går drevet på uppgifter som bara kommer från den ena sidans åsikter när den andra sidan inte kan/bör/ens vill, ta till samma artilleri.

 Jag har full förståelse att det som hände i Bjästa kunde hända För i Internets värld blir sanningar som inte kommenteras till just sanningar.


YES!!!!!


Mommo & Moffa

När jag var liten tillbringade jag hela somrarna hos min mormor och Morfar i Hälsingland. Jag är så otroligt glad över att få ha mina mor och farföräldrar i mitt liv ända till jag blev vuxen. Farmor var min dagmamma. De har nog fostrat mig lika mycket som mina föräldrar och det har bara varit positivt. Att få tillgång till två generationer vuxna med olika erfarenheter och tankesätt harj gjort mig till den jag är idag och en person jag är nöjd med. Alla barn borde få tillgång till en äldre generation.

Här är världens bästa Mommo & Moffa som jag saknar massor.


vitt, vitt, vitt

Egentligen är jag trött på allt vitt nu efter denna snörika vinter, så att jag hakade på utmaningen att skapa i vitt är lite märkligt. Man fick ha yttepytte av någon annan färg med, men det hade jag inte. Det roligaste var att jobba med olika strukturer för att inte få det så platt. Utmaningen var en tävling på forumet.


Kort igen?

Ibland får jag lust att klippa av mig håret igen. konstigt nog brukar det vara vid den här tiden på året också. jag har ju varit korthårig för länge sen (90-talet) och trivdes väldigt bra med det. Men det jobbiga var att springa till frisören var 6:e vecka för att klippa och slinga sig.

Inspiration till frisyren jag hade då fick jag från filmen "Some kind of wonderful" där Mary Stuart Masterson spelade en tjej som kallades Watts.



Så här såg jag ut sen, och den frissan behöll jag i ca 5 år. Frågan är om jag skulle passa i den nu 15 år senare......


Somliga går med konstiga skor.....

Ja, man är ju för gammal när man inte förstår sig på dagens mode. Så tänkte i alla fall jag när jag var ung. men får verkligen skor se ut hur som helst?

Hybrid mellan romarsandal och stövlett?



Hybrid mellan stövlett och pumps?



Och kolla här. Ökenkängan är tillbaka. Man köper den redan nedskitad. (Vintagelook  )

Vårförhoppningar

De senaste dagarnas väder Förhoppningar ger ju Faktiskt Om att det kommer en var med och Grönt gräs blommor. Men det kommer Att ta tid Innan överhängande alla snøen smälter bort, och risken för Att vi får en oönskad pool i trädgården är.

Män Att Sitta lutad mot husväggen och känna Att solen är värme i ansiktet lycka.

Hundarna Gilla Vädret Verkar också.


Gårdagens Nemi

Gårdagens Nemi i DN talar för sig själv.



Till de som liksom jag börjar se dåligt på ålderns höst.

Bildtext: Dom som är osäkra på vad "kvalitetstid" betyder..........Behöver bara tillbringa några minuter med en hund.

Trägen vinner

Den här har jag scrappat efter Stämpelgådens skiss v 6. Jo jag vet att det är vecka 9 nu, men jag är ju inte världens snabbaste direkt. Banden som sticker upp sitter fast i en tag som agerar dold journaling.

Storyn bakom bilden är:
När Nikki var valp, köpte jag en kattsäck av Henrietta som skulle passa till henne som liten. Julle blev tydligen avundsjuk och skulle promt försöka få plats i den. Han trampade och snurrade, trampade och snurrade, och till slut lyckades han få plats ovanpå.


RSS 2.0