Mina förvisade missar

Jag har haft katter ända sedan jag flyttade hemifrån. Nu låter det som om jag har haft jättemycket katter men under 25 år har jag bara haft 5 st. Först skaffade jag Bullen ett halvt år innan jag skulle flytta hemifrån. Ett par år senare flyttade Majsan in. Majsan fick jag behålla i 11 år och Bullen i drygt 18. Under tiden jag hade dessa två hade jag en katt som hetter Gösta tillsammans med min dåvarande sambo. Han blev vi dock tvugna att placera om då han hade ett ont öga till Bullen.

Ett halvår innan Bullen gick till de sälla jaktmarkerna knackade Nisse på dörren. Han dök upp en kväll och ville flytta in. Efter några vändor tillbaka till den förre ägaren så fick han som han ville. Ca ett år senare var jag mogen för en katt till och Lurvan flyttade hit från ett katthem i Skåne. Hon var inte riktigt tam när hon kom, men anpassade sig ganska fort.

Nå för att komma till vad rubriken handlar om så.....

Sen hundarna flyttade in har katterna slutat mer eller mindre att vara på tomten. Hundarna kan nämligen inte låta bli att jaga dem när de springer, och de gör dom när hundarna kommer för nära. Detta medför att de nu har tagit grannens tom i besittning. Det är tur att grannen gillar katter. Jag har dåligt samvete för katternas skull, och har försökt alla möjliga varianter till lösning men utan resultat hitills.

Här ligger de och myser bakom grannens staket.


Kommentarer
Postat av: "moster Olga"

Dom är superfina dina katter.

Och att Gösta behövde "flyttas om" är jag tacksam för. Jag fick några jättemysiga år med Gösta i familjen. Den personligaste katt jag träffat någon gång.

Kram

/G

2010-08-01 @ 19:01:44
Postat av: ele

fnissar åt historien om hur Nisse kom till familjen :)

2010-08-03 @ 21:45:19
URL: http://eleonor.blog.valborg.net

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0